I brevsamlingen förvaras 5 400 brev. Brevskrivarna är för det mesta tonsättare, musiker, kritiker eller musikhistoriker. Breven är avfattade på elva olika språk. De allra flesta är på franska, tyska och italienska. I hela samlingen är franska det dominerande språket.
Såsom fallet var med musikmanuskripten köpte Rudolf Nydahl de flesta av dessa brev på auktion eller genom privata kontakter. När den tyske storsamlaren Wilhelm Heyers brevsamling gick under klubban 1927 var Nydahl en av dem som ropade in flest brev. I början av förra seklet auktionerades även mängder av tonsättarbrev till diverse musikförlag ut. På så sätt kunde Nydahl förvärva korrespondens till förläggarna Breitkopf & Härtel, Kistner, Peters m.fl. På detta sätt kom brev ifrån stora namn som Haydn, Mozart, Beethoven, Mendelssohn, Chopin, Schumann, Liszt, Wagner, Verdi, Bruckner, Brahms och Tjajkovskij att hamna i Stockholm.
Huvudparten av de brev Rudolf Nydahl samlade köptes i Paris. Han förvärvade en imponerande samling franska tonsättarbrev, merparten av dem inropade på auktionsfirman Drouot. Där finns namn som Fromental Halévy, Adolphe Adam, Charles Gounod, Jacques Offenbach, Camille Saint-Saëns, Georges Bizet och Gabriel Fauré. De franska breven är ofta relaterade till Musikkonservatoriet, Stora operan eller Opéra Comique. På den sistnämnda teatern var Albert Carré (1852-1939) operachef och när han slutade där tog han med sig de ca 850 brev han fått av franska tonsättare. Nydahl förvärvade dem alla, på auktion.
Bland världsberömda sångare i denna brevsamling finns namn som Jenny Lind, Christine Nilsson, Angelica Catalani, Henriette Sontag, Luigi Lablache och Giovanni Battista Rubini och bland stora musiker namn som Clara Schumann, Teresa Carreño, Nicolò Paganini, Ole Bull och Joseph Joachim.
Det var vanligare att kopiera notmanuskript och försöka prångla ut dem till försäljning än att göra samma sak med brev. Det förekom dock och därför var det inför katalogiseringen viktigt att noga granska brevens pikturer. Viktigt är då att söka efter karaktäristiska särdrag i handstilen, oftast omedvetna för skribenten själv. Sådana kan exempelvis vara avståndet mellan ord och bokstäver, hur bokstäverna binds samman, påfallande höga eller låga staplar, streckkvaliteten, d.v.s. pennans tryck på pappret, om handstilen är regelbunden eller inte. Namnteckningar är svårast att kopiera, eftersom de skrivs ett oändligt antal gånger och sitter i personens motoriska minne.
De flesta brev på tyska är inte skrivna med vår ”vanliga” latinska skrivstil, utan med tysk sådan. Den stilen dominerade i det tyskspråkiga kulturområdet in på 1900-talet. Ofta är den svår att tyda, inte minst för att den kan vara mycket personligt utformad. De knepigaste bokstäverna brukar vara versalerna som kan uppvisa betydande variationer.
I samlingen finns alla sorters handstilar representerade, allt från en mycket balanserad, kalligrafisk piktur till en mer kaotisk. Här nedan finns två exempel på detta: ett brev från Franz Berwald och ett från Robert Schumann, båda med tysk skrivstil – Berwalds är lättläst och Schumanns svårläst. Även många franskspråkiga brev kan vara svårtydda, eftersom de ofta tycks nedtecknade i all hast och brevskrivarna inte bemödar sig om att forma bokstäverna. Exempel på det är följande brev, ett av samlingens drygt 100 brev från Georges Bizet. De flesta av dessa köpte Nydahl direkt av Bizets änka Geneviève.
Brevsamlingens katalog utgavs 1999 av Bonnie Lomnäs under titeln Catalogue of Letters and Other Documents. I den finns också två separata förteckningar: en över samtliga adressater och en över alla egennamn som förekommer i breven.
Bonnie Lomnäs: Stiftelsen Musikkulturens Främjande (The Nydahl Collection) Catalogue of Letters and Other Documents, Statens musikbiliotek, Stockholm 1999, Musik i Sweden No. 11, ISBN 91-85172-07-3, ISSN 0077-2518. 200:- + porto. Kan beställas här.
Checklista med namn på avsändare.